Det är säkert fler än Per Thunman som fått seg honung. Det är förmodligen bladhonung eftersom den saknar ljungens speciella arom. Vissa ramar är lika tunga efter slungningen som före. Ett alternativ är att skära ut vaxet ur ramarna och lägga det i en press. Man räddar honungen men förstör möjligheten att återanvända de utbyggda ramarna.
Av Freddy Duwe lärde Per sig att använda en hårborste med små knoppar på de glesa borsten. Borsten doppas upp och ner i cellerna och den tixotropa honungen låter sig slungas. Borsten kostade ca 40 kr och fungerade bra. För att få en mer ergonomisk hantering sågade han av handtaget och fäste den på motsatt sida som de grova borsten. De fina stråna klipptes bort. Per räddade många ramar med detta enkla redskap.